En källa till bättre förståelse för hur och varför vi som individer och i grupp tar beslut som objektivt betraktat framstår som illa valda är det psykologiska området kring bias.

Känns ordet avigt? Håller i så fall med.

Det saknas anser jag vettigt svenskt ord där ordböcker föreslår partiskhet, fördom, vinkling, systematisk avvikelse, förspänning och andra ord vi sällan förknippar med den företeelsen som här avses.

Här en beskrivning av fenomenet från amerikansk aktör som under kommande seminariedag uppmärksammar om dess faror och hur individer och organisationer kan agera för att undvika felgrundade beslut:

Implicit bias can be described as an unconscious process that influences how we perceive ourselves and others. This thought process is shaped by repetitive messages in the media, education and other socio-cultural contexts. Implicit biases inevitably impact our decision-making and generate unintended outcomes. 

Denna omedvetna och därmed outtalade process visar sig vid studier inom området gälla de flesta, kanske alla, områden människor fattar beslut kring. Dessa bias, felkällor kanske kan vara godkänt svenskt ord, består av en lång rad påverkansfaktorer vid beslut som får oproportionell stor vikt eller helt borde bortses från.

Jag kan rekommendera intresserad att läsa lättillgängliga och underhållande boken av David McRaney som har en podd med samma namn

You Are Not So Smart: Why You Have Too Many Friends on Facebook, Why Your Memory Is Mostly Fiction, an D 46 Other Ways You’re Deluding Yours

Vill man ha det mer akademiskt presenterat men fortfarande underhållande kan boken Predictably Irrational av forskaren och professorn Dan Ariely rekommenderas. Finns i svensk översättning under namnet Ologiskt: varför smarta människor fattar irrationella beslut

Trots att artiklar kring dessa fenomen har förekommit i dagspress så är det sällan vi verkligen frågar oss vad som påverkar vår uppfattning om omvärlden och därmed våra åsikter och föredragna åtgärder.

Vissa människor avfärdar tanken på att de inte skulle ha full koll på sina argument och sitt handlande och då blir dessa insikter hotfulla mot den egna självbilden varför de avfärdas.

Större ödmjukhet inför allas vår bristande logik vore nog önskvärd i en tid av tvärsäkra lösningar och brist på eftertänksamhet.

Forskaren Linn Rabe vid Södertörns Högskola har studerat hur medborgardialog kring havsmiljöer har fungerat och vilka förutsättningar som krävs för framgång.

”Studien visar att ett antal punkter måste uppfyllas i samband med samrådet för att det ska ha en positiv effekt. Syftet med processen måste vara tydligt och realistiskt. Det behöver finnas ett utrymme för deltagarna att uttrycka sina ståndpunkter. Det är viktigt att det finns fungerande kommunikationskanaler och återkoppling på de synpunkter som framförts. Deltagarnas bidrag måste även ha tydlig förankring i beslutet. Processen måste dessutom ha stöd och förankring i institutionen, det vill säga andra delar av den statliga apparaten måste bekräfta vad som beslutats och sättet det gjorts på.”

Än mer intressant för oss som förespråkar användandet av medborgardialog är att gemensamt visionsarbete har visat sig bygga förtroende och engagemang.

”I ett av de undersökta fallen var de lokala aktörerna, tillsammans med myndigheterna, engagerade i att formulera en gemensam vision för området. Något som är ovanligt. Den gemensamma visionen visade sig ha en mycket positiv effekt på legitimiteten av beslutet då aktörerna upplevde sig genuint involverade. En deltagare sammanfattar det så här:
– Det var en väldigt positiv erfarenhet att delta i den här processen och se hur myndigheten väger in våra åsikter i sitt arbete. Jag är övertygad om att vi nu har en större förståelse för varandra och ett bättre utgångsläge för samarbete i framtiden.”

Till artikel

Gamification är ett begrepp som vunnit terräng inom ett stort antal områden. Ofta som ett sätt att göra information eller beteenden som inte väcker så stor lust hos t ex barn och ungdomar mer attraktiva.

Tanken är att låna från spelvärlden som ju dessa målgrupper ofta uppskattar och är förtrogna med.

Givetvis kan gamification även användas i platsutveckling vilket många roliga exempel det finns att inspireras av. Tror att jag i tidigare inlägg tipsat om VW som genomförde kampanj på temat The Fun Theory, eller rolighetsteorin här i Sverige.

Kanske har du sett deras videos som finns att se på Youtube där kanske installationen av ett jättepiano i trappan upp från Odenplans tunnelbanestation fick mest spridning. Vi som sett Tom Hanks spela piano hoppandes på golvet i filmen ”Big” kände igen upplägget.

Nedan finns länk till kort video om hur man i Israel gjort fönster i ett kontorshus till pixlar och möjliggör spelet Tetris i megaformat. Skoj!

https://embed.theguardian.com/embed/video/cities/video/2016/sep/13/giant-tetris-tournament-played-tel-aviv-municipality-building-video” target=”_blank” rel=”noopener”>Tetris på husfasad

När fem myndigheter under Boverkets ledning skapar en plattform för hållbar stadsutveckling fastställer de behoven av förändring i Sveriges kommuner.

Kommunerna som ofta ”sitter i knät” på stora konsultbolag vars expertroll gör att de styr såväl behovsanalysen som val av lösning. Vare sig särskilt demokratiskt eller effektivt!

I nedan text saxad från en delrapport pekar man riktigt på att innovativa lösningar som är anpassade efter de lokala förutsättningarna ute i Sveriges 290 kommuner sällan skapas av konsultjättar.

Det är mindre, innovativa aktörer med god kännedom om platsen som är såväl mer innovativa som öppna och flexibla för samverkan över organisatoriska gränser.             En förutsättning för att lösa de komplexa utmaningar hållbar stadsutveckling innebär.

Nu gäller det bara att kommunerna överger prestigen det innebär att arbeta med de stora drakarna och stöttar lokala och regionala aktörer som är mest lämpade för uppgiften.

”Nya sälj- och inköpsprocesser

Marknaden för stadsutveckling präglas i dag av traditionella sälj- och köpprocesser där leverantörssidan har stort inflytande över de lösningar som erbjuds. Samtidigt fattar beställarsidan beslut utifrån relativt konservativa tolkningar av regelverken t.ex. vad gäller offentlig upphandling. En hållbar stadsutveckling ställer dock krav på nya innovativa lösningar. Dessa erbjuds i dag primärt inte av de stora traditionella leverantörerna utan de utvecklas huvudsakligen av små entreprenörer. Långsiktigt hållbara lösningar tenderar också att omfatta allt större delar av stadssystemen, vilket innebär att fler aktörer blir involverade både på leverantörs- och beställarsidan.

För att kunna hantera den ökade graden av komplexitet behöver beställarsidans kravställnings- och inköpsprocess utvecklas, t.ex. innovationsupphandling. På leverantörssidan behöver marknaden också öppnas upp för fler och mindre aktörer.”

Ur Rapport 2015:1 Plattform för hållbar stadsutveckling- tillsammans för ett bättre liv i staden!

Mycket har sagts om fenomenet med s k filterbubblor där de egna värderingarna och åsikterna ekar i flöden på sociala medier som styrs av algoritmer som gynnar det jag tidigare tagit del av, delat och gillat.

När nu ljudgränssnittet mot IT verkar vara moget för bred användning förväntas vi utveckla fördjupade relationer till våra smartphones och de digitala assistenter som de erbjuder.

Med Artificiell Intelligens(AI) kan sådan relation mellan användare och tjänst kontinuerligt fördjupas då den digitala assistenten ”lär sig” vad användaren gillar och har för vanor.

Filmer som Tom Hanks Cast Away där han ensam på öde ö utvecklar relation till en volleyboll kan ge en hint om hur navelskådande vi allt mer blir med våra förhållanden till våra digitala favoriter.

Såg nyligen Harry Potter-skådisen Daniel Radcliffe i Swiss Army Man, en smått surrealistisk film på liknande tema.

Frågan som aktualiseras är då hur vi ska få till breda samtal om hur vi vill ha det i våra lokalsamhällen i en tid när vi är bästisar med våra digitala tvillingar och där uppmärksamhet är den nya hårdvalutan.

Att lyssna aktivt även till tankar och ståndpunkter vi inte sedan tidigare känner till eller sympatiserar med kräver övning, tålamod och vilja.

Radikalisering är inte något som bara sker i religiösa och etniska grupperingar utan alla blir mer dogmatiska när vi inte övas i att ta del av andras berättelser utan att döma, läsa in dolda avsikter eller lyfta fram egna synpunkter och argument. Lyssna. Punkt.

Först när man reflekterat över vad berättelsen betyder för framtida lösningar som ska balanseras med en mångfald andra berättelser kan vägen framåt skönjas.

Cultural planning är en sådan metod som lägger stor vikt vid insamlandet av erfarenheter/berättelser. Finspång kommun använde metoden när förslag skulle tas fram på hur en centralt belägen park kunde utvecklas och bli än mer attraktiv.

Att då först förstå hur parken används idag av grupper och individer med olika behov är väsentligt. Att också veta vilka minnen den förknippas med ger respekt för den lokala historien för platsen.

Så låt oss mötas på tilltalande offentliga platser där vi vill vara kvar i inspirerande miljöer som skänker tålamodet och öppenheten som krävs för att delge och lyssna till våra berättelser så att allas individuella ”enda väg” blir till parallella stigar mot en gemensam framtid.

Amen

Runt om i Sverige pågår i kommuner och dess städer och orter samverkan för att öka attraktiviteten av platsen för boende, besökare och näringsetableringar.

Ingen enskild part kan själv bedriva detta arbete utan det är per definition nödvändigt med samarbete över organisatoriska gränser.

Detta ställer stora krav på tydligt ledarskap och kommunikation av gemensamt framtagna visioner och mål samt förväntningar på alla de parter som gemensamt ska få idéer att bli verklighet.

Rollen som processledare, koordinator och ”ansiktet utåt” för samverkan är komplex, ensam och saknar beslutsmandat. Ofta rapporterar Centrum/Stadskärneledaren till en styrgrupp och är sammankallande i en rad arbetsgrupperingar med ideellt medverkande gruppmedlemmar som koordinatorn måste motivera att prioritera arbetet i gruppen genom visionärt och kommunikativt ledarskap.

Hur får man då lämpliga kandidater till denna utmanande och för platsens utveckling avgörande funktion?

Rollen har kommit att professionaliseras de senaste 10-15 åren med utbildningar, branschorganisationer och inhämtande av metodstöd från föregångsländer.

Fortfarande är villkoren rollen arbetar under tuffa där deltidsuppdrag inte är ovanliga och avtal med kort uppsägningstid. En känsla av otillräcklighet och beroende av att hålla sig väl med betydelsefulla sponsorer gör att ledaren inte alltid orkar eller vågar vara den eldsjälen och samverkan personifierad som är helt nödvändigt för framgång.

The town centre manager is a full time advocate and champion for the town centre and must be seen as neutral or independent of other interests.

Internationella ToCeMa(Town Centre Management) har en rad dokument som kan hjälpa samverkansorganisationer att hitta en bra arbetsstruktur och därmed på bästa sätt stötta sina koordinatorer. Se här

SKL(Sveriges Kommuner och Landsting) har en viktig roll att stötta Sveriges 290 kommuner med teori och metod avseende den omställning mot en hållbar utveckling de ska åstadkomma.

Såg med stor behållning bifogad video där forskaren Hans Abrahamsson klart och tydligt på härlig göteborgska presenterar huvudstråken ur rapporten ”Om politiskt ledarskap, social hållbarhet, medborgardialog”.

Vi som förespråkar ökat användande av medborgarmedverkan finner gott om stöd och jag upplever att min omvärldsbevakning inom ämnet ger allt fler träffar om initiativ runt om i Sverige.

Kommuner och andra intressenter(fastighetsbolag, centrumföreningar, kollektivtrafikaktörer mfl) börjar förstå nödvändigheten av medskapande dialog.

Förutom de första stegen i SKL:s delaktighetstrappa; Information, Konsultation och Dialog vill föregångare nu gå vidare med Inflytande och Medbeslutande.

Som Hans säger i videon kan man inte klippa någon som inte är närvarande.

Problem- & behovsdefiniering såväl som lösningsidentifiering måste inkludera människorna som lever och verkar på platsen.

Med förhöjd ambition i sin medborgarmedverkan inser de flesta dock snabbt att extern hjälp krävs för planering, deltagarrekrytering, facilitering, dokumentation och uppföljning.

Länk till video(21 min)